Alla inlägg under juni 2008

Av Camilla Lindholm - 29 juni 2008 22:29

Igår ägnades dagen åt smultronplockning till Lars förtjusning som åt två portioner av de röda bären (se ovan). Själv äter jag dem helst naturella utan socker och mjölk. Jag fick ihop över en liter på bara ett par timmar. Inte illa. Ja och så sprang jag som vanligt då´rå. Idag tänkte jag "slippa" springa eftersom jag nog fått ihop över 10mil (bara distans då tyvärr) och istället testa att cykla en sväng för att få vila benen, vilket gick mindre bra och slutade med att jag nu har ruggigt ont igen. Dessvärre är det svårt att simma här då alla simbassänger är stängda och vattnet typ 15grader - brr! I morgon ska jag åter få tortyr. Egentligen ska man visst vänta 7dagar innan man tar nästa behandling men eftersom jag åker hem i morgon så tänkta jag passa på och behandlaren tyckte att det var okej. Vi får se hur det går. Förra gången fick jag blåmärken som fortfarande är kvar, det kommer inte kännas nice att "borra" på dessa.


Annars har det varit en tävlingshelg utan dess like, dock utan mitt deltagande. I onsdags var det tempo-SM i cykel och mitt lag tog silver i lag endast 30s från guldet. Kanske hade jag kunnat hjälpa till att ta guldet om jag varit frisk. Igår var det sprint-SM triathlon och min kära klubbkompis Tove vann, något jag unnar henne eftersom hon kämpat hårt och även varit skadad mycket. Idag var det stafett-SM som min klubb vann i sedvanlig ordning. Förra året fick jag vara med att bärga guldet - i år blev det inte så. Jag är både glad och lite vemodig. Jag unnar alla deras framgångar men kan inte låta bli att själv fundera över hur fort jag skulle simmat, cyklat och sprungit; eller på hur länge mina knän tänker gnissla surt så fort jag rör på mig. Varje gång jag ger mig ut är jag både sugen på att köra hårt och rädd för för att köra sönder mig på samma gång. Det är en underlig känsla.

Av Camilla Lindholm - 27 juni 2008 21:54

Idag har jag varit på ett nytt besök i tortyrkammaren. "Läkaren" tittade lustigt på mig när jag sa att jag faktiskt längtat att få komma dit. Det är ju inte att jag längtar till själva behandlingen utan mer effekterna av den. Tydligen var han imponerad eller snarare rädd över att jag tålde så mycket som  jag gjorde. 4bar eller vad det var, var tydligen rekord i vad någon klarat av. Han tyckte att jag led av ett genetiskt fel med för hög smärttröskel :-)! Jag tror inte att jag har högre än någon annan, utan gnäller tvärtom över småsaker ganska ofta :-)! Dock har jag en förmåga att uthärda smärta om jag VERKLIGEN vill och behöver, men det är jag övertygad om att alla kan bara de fokuserar och vill tillräckligt mycket.


Innan behandligen hann jag springa lite och efteråt simmade Lars och jag några meter. Ja just ja, jag har dragit ner Lars i skoträsket och tvingat honom att köpa ett par skor, hans gamla ser för bedrövliga ut. Vi får se ifall jag kan springa i morgon då jag just nu är ganska öm i mina knän.

Av Camilla Lindholm - 26 juni 2008 21:06

Det som funkar för Karate Kid borde väl även fungera för mig. Därför har jag målat idag. Inte enbart på uthuset utan även på mig själv och mina skor. Lustigt att lite målning kan göra en så stel i nacken, och så tror man att man är vältränad. Träningsmässigt har den här dagen varit ganska bra då jag lyckades springa 2gånger med minimal smärta. Första gången 50min och andra en hel timme, naturligtvis med insprängd gång då och då. Det är rekord så långt. Dagens djurrapportering blev ett rådjur, en hare och igår var det älgar på vägen in till Karlstad. Jag gillar djur och landet :-)!  I morgon ska jag hamras igen.

Av Camilla Lindholm - 25 juni 2008 22:38

Om gårdagens terapi bestod av kostnadsfri smultronplockning så var dagens terapi lite mer plågsam för plånboken. Idag var det rea i Karlstad och eftersom jag ändå bestämt mig för att åka in och simma så kände jag att jag likväl kunde fördriva tiden med lite shopping. Det blev lite underkläder och två par skor - inte helt oväntat kanske och det var nog tur att Lars inte var med eftersom han hade blivit galen. Han tycker nämligen på fullt allvar att det räcker att äga ett, kanske max två par skor :-). Men de var väldigt billiga och skoaffären jag var inne i var ruggigt bra, så bra att jag lätt kunde köpt fler par. Det blev ett par söta ballerinaskor och ett par med alldeles för höga klackar som jag nog inte ens kan ha på jobbet - vissa av mina kollegor brukar nämligen kommentera mina skor ibland (vissa brukar reta sig på att det låter när jag går men det struntar jag  i :-)), men detta paret är det nog bäst att de aldrig ser :-)!


Annars upptäckte jag nya smultronställen när jag var ute och sprang en sväng. Hm, kanske ska jag plocka dem i morgon, eller i övermorgon. Får se!



Av Camilla Lindholm - 24 juni 2008 22:43

Idag har jag inte gjort mycket matnyttigt mer än klappat katten och hunden samt plockat smultron. Ja och försökt springa lite. Här på landet finns ingen stress och man hälsar på alla bilar man möter samt växlar några ord med de bybor man stöter på. Hade man gjort det i Malmö hade man blivit betraktad som en idiot. Men på landet gäller andra lagar. Jag minns när jag för första gången som liten lantis besökte Stockholm och åkte tunnelbana. Som den byfåne jag var kunde jag inte låta bli att stirra på folk omkring mig och förundras öven den döda blick alla hade. Inte förstod jag att människor ibland när det blir för mycket folk vill avskärma sig från varandra. Och att skapa en död intetsägande blick är ett effektivt medel för detta. Annars var det skönt att gå iväg några timmar för sig själv och terapiplocka en hel liter smultron och fundera igenom lite saker. Tack även ni som tröstat mig med snälla kommentarer. Det är skönt att ni finns :-)!  

Av Camilla Lindholm - 23 juni 2008 22:24

...har invaderat min lekamen. Det är åtminstone så det känns. Jag har inte varit så uppåt på sistone och har därmed inte velat skriva här på bloggen. Synd att förpesta mer än nödvändigt. Loppet på Sollerö var inte direkt något att skriva hem om, så det undviker jag. Inte heller vill jag skryta om att mitt knä inte är speciellt bra, tvärtom är det ganska dåligt och jag har ikväll beslutat mig för att inte köra SM. Och inför det faktumet har jag varit väldigt deppig. Idag har jag fått behandling i Karlstad med en skum sorts apparat. Ca 30s innan kiropraktorn använde den sa han typ "du måste vifta med armen när det gör så ont att du inte kan stå ut, för den här behandlingen kommer inte att vara behaglig någon stans". Sedan fick jag öronskydd eftersom tryckvågorna som skulle spränga bort kalket dånade något förskräckligt. Som den sanna envisa smålänning jag är härdade jag ut, även om svetten lackade. Men det var ganska skönt, om än förvånande, att behandlingen inte varade längre än några minuter, men nog hade han rätt i att det inte var alls skönt. Enligt honom har jag drabbats av en form av hopparknä pga att jag har kalkavlagringar och artros på vissa ogynnsamma ställen (artrosen gör iofs mest ont inne i knät) på knät. Det kom väl knappast som en överaskning då jag efter min fallolycka på Lanzarote kan se knölarna lite var stans på knät. Enligt honom kunde jag vara bra om 5ve om jag vilade, vilket enligt mig var otänkbart (vilket han även förstod). Så nu har vi gjort någon kompromiss där jag ska låta bli att cykla, isa 20min efter varje löppass och gå på ytterligare 3behandlingar (sedan bara 1ggr varannan månad under off season) så det blir täta Karlstadsbesök för maskinen finns nästan bara här. Ja, och naturligtvis frågade jag efter vetenskapliga undersökningar av maskinen och de visade faktiskt bra läkresultat. Men han kunde inte garantera mig bättring eftersom det var tävlingssäsong, och jag balanserar tydligen på en mycket skör tråd iom att jag rör lite på mig då och då samt kommer köra ett och annat lopp. Vi får se hur resten av säsongen fortlöper men jag är naturligtvis hoppfull, skam  annars.


Roligt idag var annars att jag sett en hel hög med djur; en groda, 1älg, samt 2rådjur väldigt nära spatserande på vägen. Det märks att jag är i Värmland nu. Dessutom blir jag väldigt bortskämd av Lars föräldrar som göder mig med god mat och allt för mycket bullar och kakor. Igår var vi dessutom på en jazzinspirerad konsert med Rigomor och Christina Gustafsson som kommer härifrån. Har ni inte hört dem så kan ni visst göra det på "Allsång på Skansen".

Av Camilla Lindholm - 19 juni 2008 13:35

Så nu ska jag snart ge mig av mot Sollerön och midsommarfirande/tävlande. Sådär skoj att sitta tokmånga timmar i en bil helt själv men det kan inte hjälpas. Jag får skruva upp musiken och vråla med - det gör jag alltid när jag är själv och även ibland när Lars är med. Och nä jag sjunger verkligen inte bra....



Av Camilla Lindholm - 18 juni 2008 23:06

...var Daniels kommentar när Ryssland utökade sin 1-0 ledning några minuter in i andra halvlek. Eskil poängterade snarare faktumet att det var lika bra att Sverige förlorade med 3-0, för att de skulle förstå hur dåliga de var. Det är underbart att se på fotboll med likasinnade (läs fotbollsanalfabeter) eftersom man under matchen kan föra andra diskussioner än specifikt fotbollsrelaterade. Eskil är en av de mest underhållande individer jag för närvarande känner till, eller som Lars A en gång så tydligt uttryckte det: den mannen är ju galen :-)! Som vanligt vid Eskils sällskap fick vi ta del av flera kreativa formuleringar man kan sända till sin käraste via SMS. Eskil uttryckte även sin bestörtelse och bekymran över hur ordentliga och pryda seriösa idrottstjejer enligt hans sätt att se det är. Jag skulle kunna ge många exempel på goda citat, men min pryda inställning till ämnet förbjuder mig att yppa dem...:-)!


Så till ett par goda nyheter:


1. Idag körde jag ett fartpass bestående av ett gäng korta submaximala lopp med 4x45sek hård löpning insprängd. Det var jobbigt men kul samt en extra utmaning för huvudet eftersom man måste vara så dödligt fokuserad för att verkligen få ut allt. Vi kör den här typen av träningar väldigt sällan men jag gillar dem verkligen, vilket är lustigt eftersom jag kallar mig själv långdistansare :-)! Det bästa var ändå att det inte gjorde alls ont!!!!!!


2. Idag bytte jag även min gamla Look 585 mot en splitt ny babyblå Casati med rosa styrlinda och vit/rosa sadel. Nice. Jag hann även ut på en kort provtur och utan att överdriva så var det den skönaste linjecykel jag suttit på. Det var kärlek direkt. Dessvärre fick jag ganska snart punktering och eftersom jag numera inte äger punkagrejer (låg i den förlorade väskan) så fick jag gå hem.


I morgon åker jag upp till Sollerö och kanske, kanske kan jag ställa upp i det loppet. Fantastiskt i så fall. Raffis magic hands är helt otroliga.   

Presentation

Fråga mig

8 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3 4
5
6
7
8
9 10
11
12 13
14
15
16
17 18 19
20
21
22
23 24 25 26 27
28
29
30
<<< Juni 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

  • Blogginfo.se

RSS


Skapa flashcards