Både igår och idag har jag cyklat utan att det gör ont alls. Knät känns betydligt mer stabilt nu än tidigare så det är skönt. Kanske finns det hopp om livet. Idag cyklade Rickard brevid mig med min tempohjälm som han lånat. Han ska tävla på söndag och kunde inte låta bli att hela tiden "testa" av formen. Så han körde några minuter tempoträning då och då medan jag rullade på lilla klingan mest hela tiden. Men eftersom han har brutit sin lilltå (det är dumt att sparka på betongväggar Rickard) så ska han bara simma och cykla.

I kväll kommer det över ett gäng vänner. Vi ska käka lite och på begäran av Anna spela poker. Det har jag bara gjort en gång, hemma hos Daniel, och då vann jag! Vi får se hur det går ikväll :-)!