Om bara några få dagar är  det tävlingspremiär och som vanligt finns pirret i kroppen där, nervositeten och glädjen att äntligen få tävla för det är ju trots allt det roligaste som finns. Samtidigt är det lite extra nervöst då det är första tävlingen för året och första gången som detgäller att omsätta träningen till tävling och det är inte alltid samma sak. Som vanligt är cyklingen svårast att förutspå formen i då jag saknar wattmätare som kan ge mig vägledning. Dock har jag haft wattmätare på min grymma Computrainer men eftersom det är första året saknar jag referensramar huruvida jag utvecklat mig eller inte. Jag väljer dock att tro att jag har utvecklat mig - naturligtvis. Löpmässigt har det gått bra och jag känner mig stark och uthållig. Målet är högt satt och naturligtvis vill jag tidsmässigt prestera bättre än föregående år (med reservation för yttre opåverkbara förhållanden)- vad det kan leda till är naturligt svårt att sia om då jag inte vet hur mina konkurrenter tränat. Och ska jag vara riktigt ärlig så har jag iår inte riktig koll på vilka som är anmälda. Men det brukar alltid vara ett starkt startfält så jag utgår från att iår är inget undantag.

Idag splittras dock fokus då mina tankar går till morgondagens föreläsning på trygghetsstiftelsen som jag för tillfället sitter eller borde sitta att förbereda - och inte alls blogga här :)! Jag har även premiärsimmat min nya våtdräkt G-range från Sailfisch (www.triathleten.se). Så flexibel, så snabb och så grym den känns!! Dagens andra och sista pass blir ett cykelpass med lite insprängd tävlingsfart -toppning handlar ju om att köra kortare men med bibehållen intensitet så att huvudet är laddat och förberett för denna fart.  Och för bästa återhämtning så tränar, äter och sover jag i mina compressionstrumpor från SLS3.